cry baby
Onsdag
dagen efter!
Ska man skratta eller gråta?
Vettefasen asså, tisdag igår och det var utgång med brudarna och filip som stod på schemat!
Efter att ha deppat under ett par dagar lyckades tillomed jag tagga till lite hemma hos jossi på förfesten, massa god dricka och vårt hemmagjorda spel blev riktigt najs! Massa erkännanden och hemliga drömmar avslöjades!
Ett par hårspray flaskor senare och glitter runt ögonen på oss alla, tog vi taxi mot satin!
Herrejäklar vad jag ångrar det beslutet, tisdagar på satin kommer aldrig mer göras om!
Efter att ha blivit sönder klöst på armarna och bråkat klart, var vi flera som gav upp!
Jag, Linn, Jossi och Filip drar oss ut från satin och lullar runt på järntorget, när jag sedan kommer på mig själv för att vilja hoppa i svartån o hoppas på att ingen räddar mig, brast allt! Efter ett antal dagars depp gick det inte att hålla tillbaka mer och där var bölandet igång, var dock inte ensam då linn också släppt tårarna fria..
Efter en timmes gråt var vi iaf hemma hos Jossi och hade mys tills vi slockna alla tre!
Jag har iaf varit med om min värsta vecka någonsin och min värsta utgång!
Jag har aldrig gråtit konstant under så lång tid och jag kommer inte visa mig ute i vimmlet på ett jäkla bra tag!
Nu är det hemma kvällar framför tvn och jobb som gäller för att få nya krafter och bearbeta psyket under ett par veckor!
Är dum som går ut överhuvdtaget och kunde förståt att så fort alkoholen slår till kommer allt brista, och eftersom jag sedan nåt år tillbaka är grym på att gråta blev ju detta inte så svårt!
Tack Linn och Jossi för en kväll vi alla tre kommer vilja glömma, men framför allt tack för att man nu har fått ur sig det mesta och kan börja om på noll!
Tack för att man under ett par år gjort allt för att bygga upp något som egentligen bara var en falsk fasad från den andras sida, en helt annan baktanke med det hela, och det enda som behövdes var lite push från en okänd människa och sedan var det bara att ta chansen, satsa allt och hoppas på det bästa!
För ett par veckor sedan var det jag som skrev att jag var så grymt tacksam att allt löst sig och skrev "lämna mig aldrig igen"... Tack för att jag nu säger på största allvar "kom aldrig mer tillbaka" och jag hoppas du är nöjd och trivs i situationen och att allt var värt det här!
LITA ALDRIG PÅ NÅGON!
Idag kommer siri hem! Tack för det iallafall!
dagen efter!
Ska man skratta eller gråta?
Vettefasen asså, tisdag igår och det var utgång med brudarna och filip som stod på schemat!
Efter att ha deppat under ett par dagar lyckades tillomed jag tagga till lite hemma hos jossi på förfesten, massa god dricka och vårt hemmagjorda spel blev riktigt najs! Massa erkännanden och hemliga drömmar avslöjades!
Ett par hårspray flaskor senare och glitter runt ögonen på oss alla, tog vi taxi mot satin!
Herrejäklar vad jag ångrar det beslutet, tisdagar på satin kommer aldrig mer göras om!
Efter att ha blivit sönder klöst på armarna och bråkat klart, var vi flera som gav upp!
Jag, Linn, Jossi och Filip drar oss ut från satin och lullar runt på järntorget, när jag sedan kommer på mig själv för att vilja hoppa i svartån o hoppas på att ingen räddar mig, brast allt! Efter ett antal dagars depp gick det inte att hålla tillbaka mer och där var bölandet igång, var dock inte ensam då linn också släppt tårarna fria..
Efter en timmes gråt var vi iaf hemma hos Jossi och hade mys tills vi slockna alla tre!
Jag har iaf varit med om min värsta vecka någonsin och min värsta utgång!
Jag har aldrig gråtit konstant under så lång tid och jag kommer inte visa mig ute i vimmlet på ett jäkla bra tag!
Nu är det hemma kvällar framför tvn och jobb som gäller för att få nya krafter och bearbeta psyket under ett par veckor!
Är dum som går ut överhuvdtaget och kunde förståt att så fort alkoholen slår till kommer allt brista, och eftersom jag sedan nåt år tillbaka är grym på att gråta blev ju detta inte så svårt!
Tack Linn och Jossi för en kväll vi alla tre kommer vilja glömma, men framför allt tack för att man nu har fått ur sig det mesta och kan börja om på noll!
Tack för att man under ett par år gjort allt för att bygga upp något som egentligen bara var en falsk fasad från den andras sida, en helt annan baktanke med det hela, och det enda som behövdes var lite push från en okänd människa och sedan var det bara att ta chansen, satsa allt och hoppas på det bästa!
För ett par veckor sedan var det jag som skrev att jag var så grymt tacksam att allt löst sig och skrev "lämna mig aldrig igen"... Tack för att jag nu säger på största allvar "kom aldrig mer tillbaka" och jag hoppas du är nöjd och trivs i situationen och att allt var värt det här!
LITA ALDRIG PÅ NÅGON!
Idag kommer siri hem! Tack för det iallafall!
Kommentarer
Trackback